Periodisk sammanställning

När man säljer tjänster (och varor), så finns det väldigt mycket om och kring det som har med moms att göra. Säljer man översättning är det oftast 6 % moms på tjänsten då den faller under något liknande konstnärlig skapelse.

Handlar man med företag utanför EU, t.ex. USA, så är det helt momsfritt. Handlar man med företag inom EU utanför Sverige, Belgien t.ex., så ska den som köper din tjänst betala momsen till sitt land. Du ska alltså inte fakturera någon moms i dessa fall. Däremot måste du då skicka in en periodisk sammanställning. Så här står det på skatteverkets hemsida: ”lämna periodisk sammanställning för moms […], uppgifter om omsättningar av varor och tjänster till momsregistrerade köpare inom EG:s mervärdeskatteområde.”

Med andra ord: Säljer du något till ett företag inom EU ska du regelbundet skicka in uppgifter om försäljningen samt uppgifter om köparen.
Du behöver då köparens momsregistreringsnummer (på engelska Vat.reg.number). Detta ska skickas in varje månad, men du kan ansöka om att få lämna in det per kvartal.

Det är rätt enkelt egentligen: sammanställ summan av alla tjänster du sålt till varje företag inom EU. Fyll sedan i detta i fälten på skatteverkets e-tjänst för periodisk sammanställning – klart!

Så inget komplicerat, men det kan vara värt att nämna, för jag hade själv ingen aning om att det här behövdes förrän jag fick mina första kunder och började undersöka skatteverket närmare.

 

Du kanske även vill läsa: Det där med moms

Att få betalt

Det viktigaste för en frilansare—efter att skaffa sig kunder, erfarenhet och göra ett bra jobb—är att få betalt.

Det kan låta enkelt, det är väl klart att alla betalar för det de beställt? Men i verkligheten kan det vara en väldigt svår process som ofta ser olika ut för varje kund. Därför tänkte jag ta upp lite att tänka på för att öka chanserna att få betalt.

1. Gör rätt. Inom översättning har många kunder och byråer egna system och regler för fakturering och det är viktigt att följa dessa och göra rätt om man inte kommit överens om något annat. Gör man inte det riskerar betalningen att försenas och kanske helt utebli.
2. Vänta inte. Skicka din faktura så snart som möjligt (om de inte bett om annat). Kunden vill gärna veta så snart som möjligt vad arbetet du utfört kommer att kosta dem. Detta ökar även chansen för att de kommer tillbaka till dig med mer arbete.
3. Ställ krav. En del översättare har egna kontrakt de vill att kunden godkänner innan ett arbete påbörjas. En del ber om delbetalningar (delar av texten skickas in och betalas allt eftersom) eller förskott vid stora arbeten.
4. Kontrollera villkoren. Innan du accepterar ett jobb, se till att priserna och vad som ska ingå i det priset är avtalat och godkänt av er båda. Om inte detta görs kan otrevliga överraskningar uppstå för er båda.
5. Kontrollera kunden. Proz.com har en blueboard där man kan söka upp företag som är medlemmar och se vad andra gett dem för betyg på en skala av 1-5 och betala på olika sätt för att se kommentarer om dem. Även translatorscafé har en sådan, men då måste man vara betalande medlem för att få tillgång. Det är även smart att bli medlem på olika sidor som registrerar företags betalningspraxis. Så som payment practices eller TCR-list (för översättare).
6. Gör inte för stora jobb första gången. Se till att du vet att kunden betalar och att det går att lita på detta innan du gör flera stora jobb åt samma kund. Riskera inte att sitta med obetalda fakturor i summor med fyra nollor.
7. Sprid ut arbetet. Satsa inte allt på en kund. Även om det är en kund du vet betalar och är pålitlig kan kundens företag lika gärna gå i konkurs en dag. Och då sitter du där utan några kunder alls och i värsta fall med flera obetalda fakturor.

Har du några fler tips för att få betalt?

 

Du kanske också vill läsa om: Hur mycket kan man tjäna…, Att sätta ett pris, Företagens trovärdighet,

Hur mycket kan man tjäna som översättare?

Ofta dyker frågan upp; hur mycket kan man tjäna som frilansande översättare egentligen?

Även jag har ställt mig själv den frågan. Då jag har haft turen (eller kanske driften) att få bra jobb med bra kunder redan från början har jag inte samma mentala begränsning som många andra kanske har. I år vill jag hamna på en årsinkomst runt halvmiljonen, även om jag inte i dagsläget vet om det är ett rimligt mål eller inte.

För sanningen är; du kan tjäna så mycket som du vill tjäna.

Nöjer du dig med en årsinkomst på 200.000 så kommer du inte heller tjäna mer än så. Nöjer du dig inte förrän du är på väg mot en årsinkomst runt miljonen så kommer du arbeta och lösa alla problem som behövs för att nå det målet. Ens mentala inställning gör mycket för vad man faktiskt uppnår, oavsett i vilken del i livet det gäller. När det gäller frilansare, och inkomsten därav, finns det inte några gränser som det kan göra vid en fast anställning på ett ”riktigt” jobb.

Den här artikeln beskriver det väldigt bra och är väldigt uppmuntrande. Den beskriver processen som en inre termostat. Hjärnan ställer in sig på att tjäna mer om det är det du vill. Är du nöjd blir hjärnan nöjd och slutar grubbla nätterna igenom på hur du ska optimera din marknadsföring, skaffa nya kunder eller driva upp dina priser till en rimlig nivå.

Detta stämmer in perfekt på mig; känner jag att jag ligger bra till för mitt personliga inkomstmål och om jag precis fått in en stor inbetalning så slutar jag tidigare några eftermiddagar, tar det lugnt och är inte lika driftig med företaget. Känner jag däremot att företagskontot börjar bli tomt, att fakturorna jag skickat ut inte är så många eller att mejlen inte plingat på länge så sitter jag till sena kvällarna, satsar stenhårt på mina företagsprofiler och kollar frenetiskt jobbannonserna.

Så för att sammanfatta; Du kan tjäna precis så mycket du vill, bara du är beredd att arbeta för det också.

Här finns även en mer statistisk sammanfattning över översättares riktiga inkomster.

Att sätta ett pris

Det svåraste när man arbetar som frilansande översättare är nog att sätta ett pris på sitt arbete. Kunden vill ju veta redan innan vad det kostar så det enklaste sättet är att ta betalt i ord. På så sätt påverkas inte priset om du är långsam eller snabb på att översätta och det är oftast så budgivning om jobben sker. Men hur bestämmer man det då, vad ett ord kostar?

Det finns en del att tänka på där. För det första kan man ta olika pris beroende på språkparet översättningen ska ske i. För det andra tar vissa olika pris beroende på hur svår texten är, vilket format det är i och inom vilket ämne det är.

Det generella priset översättare tar inom språkparet engelska – svenska ligger runt 0.09-0.12 EUR /ord enligt Proz.com.  (Men en del klienter försöker få jobben gjorda för så lite som 0.02/ord)

90 öre per ord kan låta dyrt vid en första anblick. Men tänk på allt som ingår i priset:

• Research
• Översättning
• Korrläsning
• Ev. redigering

och innan du får din del ska detta dras ifrån de där 90 örena:

• Skatter och avgifter
• Hyra
• Internetkostnad
• Inventariekostnader i företaget
• Medlemskapsavgifter på jobbsökarsidor

Så det som funkat för mig är att sätta ett pris som är lågt nog att konkurrera i budgivning om jobb, men inte för lågt för att jag inte ska kunna leva på att arbeta med detta på heltid. Förutom det kan man också stadigt höja sina priser allt eftersom man får mer erfarenhet eller utbildning. Tänk också på översättaren som på sin semester svarade på ett jobb hon inte ville ha med ett överdrivet pris på 0,20 EUR/ord för att slippa säga nej och riskera att förlora kundens förtroende. Istället fick hon jobbet! Ett högt pris kan för rätt kund signalera kvalitet och expertis.

Lycka till!

Du kanske också vill läsa om:
Företagens trovärdighet, Avdrag och skatt för enskild firma

Företagens trovärdighet

När man jobbar som frilansare kommer man oundvikligen att komma i kontakt med företag som är mindre seriösa i sitt sätt att göra affärer på.  Det kan handla om allt från att de försöker få dig att jobba för priser långt under genomsnittet, till att de inte betalar i tid alternativt inte betalar dig alls. Ett vanligt problem kan också vara dålig respons via mail eller vilket kommunikationsmedel man nu använder. Några tecken jag tittar efter för att vid en första kontakt avgöra om det kan vara en affärskontakt som är legitim och seriös är

• Mailadressen. En hotmail kan vara en varningsklocka. En egen företagsmail känns bättre, fast att även de går att fejka.
• Signaturen. Finns det ens en signatur? En logo med information om företaget såsom adress och telefon ger ett professionellt intryck.
• Frågorna. Vad frågar de efter? ber de dig skicka olika dokument? CV är ok men om de frågar efter ett stort antal referenser kan man vara vaksam. En bra forumtråd för att bilda sin egen uppfattning kring att ge eller inte ge referenser på tidigare kunder finns här. (jag gör det inte)
• Svaren. Är de tydliga? Svarar de på dina motfrågor? Att göra uppdraget kristallklart innan man börjar är viktigt. Du ska veta vad som förväntas av dig, vad du får betalt och när det ska vara klart.
• Hemsidan. Finns det en länk till deras hemsida med i mailet så titta på den. Ser den professionell ut?

Är det ett stort uppdrag, känns något inte helt säkert eller vill man bara vara extra noga, går det att kolla kundens rykte innan man tackar ja. Via proz.com man kan söka upp olika företag (om de har konto på proz) i deras Blue Board och om man inte är betalande medlem ”betala” på olika sätt för att få tillgång till omdömena som publicerats där. Utan tillgång kan man endast se en gradering från 1-5, med tillgång får man se deras kommentarer också. På translatorscafe finns det en liknande funktion, hall of fame & shame. Dit kan man inte få tillgång om man inte är betalande medlem eller har lämnat ett omdöme själv på den man kollar upp. Utan tillgång kan man endast se ett medelvärde på de betyg som getts och hur många som lämnat omdöme.

Men om man vill ha en lite mer allmän lista över företagets betalningstrovärdighet kan man bli medlem på lite olika sidor som listar sådant oavsett om företaget är medlem eller inte. De jag har stött på i den formen är TCR list och Payment Practices. Båda har en gratis prövotid och sen en årsavgift på runt 150:-. Jag är med på den senaste—Payment Practices—och tycker hittills att den är bra med ett stort register över företag.

Detta är ju metoder som kanske lämpar sig bäst när man handlar med företag utanför Sverige. För Svenska företag eller privatpersoner kan en enkel kreditupplysning kanske räcka.

Men kort och gott, ta god tid på dig att validera företaget du ska jobba med. Jag missade det en gång och det fick jag betala för då de var extremt oseriösa när det väl kom till betalningen. Som tur var var det ingen stor summa (och det var väl därför jag inte kollat så noga i början) men det tar ändå upp onödig tid och energi som man kan lägga på annat som frilansare.

Du kanske också vill läsa om: Proz.com, Translatorscafe

Avdrag och skatt för enskild firma

Idag har jag suttit i samtal med försäkringskassan, skatteverket och i facebooksamtal med de företagskunniga i min vänkrets och kommit fram till att det här med skatter, avdrag och bokföring kan se svårt ut, men skrapar man lite på ytan märker man att det är ännu svårare än man trott. 😉

En sak har jag i alla fall kommit fram till idag och det är hur skatter och egenavgifter räknas ut. En överskådlig mall över denna ser ut ungefär såhär:

Inkomst
– Utgifter
= Summa 1

Summa 1
–  Schablonavdrag (15% för de under 26 vid inkomstårets början, max 25% för de över 26)
= Summa 2

Summa 2
– Grundavdrag (varierar efter inkomst)
= summa 3

Summa 3
– 15% egenavgifter (30% över 26). Obs! Beräknas dock med Summa 2 (summa 2 x 0.15)
– 31% kommunal skatt
= Summa 4

Summa 4 + schablonavdrag = Egentlig vinst som enskild firma.

Ja, varför göra det enkelt för?

 

Du kanske även vill läsa: Det där med moms, Periodisk sammanställning

Att registrera sitt företag

Många frågar mig om det var svårt att starta mitt företag. Mitt svar är alltid detsamma: Nej.

Det är inte alls svårt att starta en verksamhet av det här slaget där man inte behöver några tillstånd, namnregistreringar eller lokaler och anställda för verksamheten. Det var faktiskt löjligt enkelt. Alla slags företagsregistreringar sköts smidigt via en sida; verksamt.se. Där samlar skatteverket, bolagsverket och tillväxtverket information och e-tjänster för dig som vill starta eget. När man väl bestämt sig för vad man vill göra i sitt företag och räknat lite på hur det kommer se ut och om man kommer tjäna något det första året är det bara att klicka sig in på ”Starta” och ”Registrera företag”. Man loggar in på sina sidor med sin E-legitimation (som man skaffar via sin bank) och sen väljer man Starta Företag och om man är som jag, ensam i företaget, väljer man Enskild Firma.

Enskild firma kan passa dig som ska starta ett företag ensam. Det finns inget krav på något satsat kapital, men det finns inte heller någon klar gräns mellan dig personligen och ditt företag när det gäller ekonomiska och juridiska processer.

Via länkar tas man vidare så att man fyller i all nödvändig information såsom:

Företagets SNI-kod, som beskriver verksamheten. Jag hade problem att hitta SNI-koden för Game Master när jag började frilansa som det, men mailade till SCB som har hand om koderna och fick svar inom en halvtimme. SNI-koden för Översättning och Tolkning är 74 300 och för Game Master fick jag rådet att ta kod 82 990, samma som florister tror jag.

Omsättning, alltså det man beräknar att verksamheten får in under de nästkommande 12 månaderna.

F eller FA-skatt. Om man även är anställd behöver man inte betala egenavgifter för företagets inkomster och kan då ha FA-skatt. Arbetar man däremot bara som egen företagare behöver man dra av egenavgifter och använder sig då av en F-skattsedel. Det viktiga att komma ihåg är att alltid nämna att man har en F eller FA-skattsedel när man tar emot uppdrag. (Jag har det skrivet på hemsidor och profiler och i alla fakturor)

Momsregistrering, Om ens företag måste deklarera moms får man fylla i det här. Det står oftast om det är det efter att man fyllt i SNI-koden.

Kontaktuppgifter, till företagets besöksadress, kontaktperson och liknande.

Sen signerar man, kvitterar och så är det klart!

Det var inte så svårt va?

Sen att driva företaget, det är en annan femma. För att beskriva det behövde jag tydligen en hel blogg 😉

Det där med moms

Som frilansande översättare samarbetar man ofta med företag bosatta i andra länder, vilket är skönt för då behöver man inte bekymra sig om att betala eller ens ta betalt för moms. Däremot ska man om landet man handlar med är inom EU redogöra för momsen via något speciellt formulär (mer om det i ett annat inlägg). Det svåraste, tycker jag, är när man vid handel inom ens eget land ska betala moms. Men hur mycket moms är det man ska ta?

Det där med moms, skatt, bokföring – debit och kredit, gick ju läraren igenom på den där kursen för +5 år sen som jag valde till i gymnasiet.
Men inte trodde väl jag att jag nu skulle sitta här och faktiskt behöva de kunskaperna.

En generell uppfattning (efter många matematiklektioners standard) är ju att momsen ligger på 25%, men inte i det här yrket! Som översättare skattar man för en tjänst, inte en vara. Vad mer är, så är den översatta texten oftast en produktion med upphovsrätt vilket gör att det hamnar under reglerna för 6% moms.

De lärde tvistar om ifall detta gäller alla sorters översatta texter. En tumregel verkar vara om ursprungstexten är upphovsrättsskyddad eller skyddad på andra sätt eller inte. För om den är det, så kan ju ingen annan skapa samma översättning som du, eftersom de inte har tillgång till den. Förstår du? Nej, inte jag heller riktigt. Men om texten som översätts är t.ex. reklamtext, då hamnar den tydligen under 25% moms. Är det en roman däremot, är det 6%.

En del hävdar att en översatt text i princip är ett konstnärligt verk tillhörande konstnären (översättaren), som därför alltid borde hamna på 6% moms.